Sen har jag med dom viktigaste sakerna hit så som telefon, dator det finns ju inte TV på rummet dessutom måste jag ju kunna blogga och surfa, min semesterbok som jag inte hann läsa klart i Costa Rica, glasögon.
Sen kanske det allra viktigaste när man delar rum med någon okänd människa (inte alltför gammal) som låter, suckar och stönar lite mer och lite högre än vad som borde behövas.
Ok, kanske lite hårt skrivet men hon har ont i ett knä, kan gå på det, är inte opererad och dom vet inte ens om dom ska operera henne. Plus att hon fått morfin som borde lindra ganska bra. Borde man inte tänka lite på den som ligger 1 meter ifrån?
Jag har ont men skulle inte komma på tanken att oja mig så faktiskt, inte ens när jag är själv det blir ju lixom inte bättre, snarare jobbigare.
Men med Spotify och mina hörlurar ska det nog hå fin fint att sova 🙂