Jag ledde ett spinningpass igår på ett av granngymen där jag bor och jag lyckades för första gången sen operationen att ta mig igenom hela passet utan att fuska eller sitta där jag egentligen tänkt att vi ska stå. Det var superkul, men det ömmar dock idag, men hoppas att ”dagen efter ont” ska sluta snart det också.
Jag önskar att komma igång påriktigt med träningen, så att det blir sådär kul som jag tyckt innan. Undrar om det kommer hända igen?
En bild påväg hem ifrån gymet
Trött, svettig & varm
