Vad var jag orolig för?
Jo, för att denna dag på semestern skulle vi ut och vandra på fjället med syrrans familj. Deras kids är vana att vandra på fjället eftersom dom är uppvuxna med det. Så jag var mer orolig om valpen skulle klara av det och hur länge. Men det var INGA problem alls hon skuttade fram precis överallt och fick till sin glädje springa lös och verkligen ta ut sina steg.
Jag, sambon, syrran Karin, hennes sambo Tomas, två barn Bianca och Julian plus tre hundar Molly, Bubbel och Gibson. H
Efter vandringen satte vi oss på takterrassen på hotellet med en flaska vin och den magiska utsikten.
Julle och Bianca
Glass är gott
När liten är nyfiken kan det bli tokigt. Vi skrattade gott när han helt plötsligt stod med halva fönstret i handen.
Men dagen började med lite stallgöra. Jag hoppade gladeligen upp kl 6.30 för att möta syrran i stallet eftersom hon hade morgonsysslorna just denna vecka. Mocka, fodra och släppa ut hästar stod bland annat på schemat. Jag tror faktiskt inte att jag mockat en box sen jag hade mina egna hästar och det är ju ett tag sen….
Härligt när byn hjälper varandra att