På nyår fick vi nytt besök
Kring lunch på nyårsafton hämtade sambon Marie på tågstationen. Jag själv kunde inte köra bil eftersom jag jag fastnat och gjort världens vurpa som resulterade i en troligtvis bruten tå. Jag kan fortfarande inte idag tre veckor senare gå riktigt ordentligt plus att jag har kvar blåmärken på olika ställen på foten. Börjar fundera på om någon sena kanske gått av.
Jag fixade lite enkla snittar till lunch för att sen köra en ordentlig middag lite senare på kvällen.
När klockan närmade sig tolvslaget så var det dags att höja volymen på tvn och ta fram massvis med godis. Detta för att få Molly på andra tankar än fyrverkerierna och detta år var första året jag lyckades med att få henne på andra tankar.
Jag har år efter år fått ta hand om en livrädd liten hund som jag faktiskt trott ska dö när det är som värst. Men i år slapp vi det och jag tror även att det beror på att det var mindre smällare i år. Så skönt!