Just nu har vi löpträning med Lars Erlman och jag vet att jag inte presenterat honom ordentligt här i bloggen men jag lovar er det kommer. Han kommer ni få höra en massa om.
Idag gjorde han iallafall min dag. Jag är väl inte tjejen som direkt blir överöst med komplimanger i några sammanhang. Så när jag väl får höra en så blir jag löjligt glad. Jag försöker att inte visa det (man får ju inte visa att man blir glad över det då kan det räknas som att man är kaxig och tror att man är någon…) även om det gick lite dåligt idag för just nu kan jag behöva att få höra lite snälla saker, så ni ska också få höra det:
Han sa att jag hade ett bra klipp i mitt löpsteg och att när jag är frisk och har kunnat träna kommer det kunna gå riktigt snabbt.
Va???? Jag??? Jag som aldrig löptränat, kan nåt eller ens tycker att det är speciellt kul. Men idag blev det kul. Jag hade ingen speciell prestation som jag var tvungen att uppnå, jag har ju annars alltid det. Jag MÅSTE alltid i vanliga fall ha såna sjuka krav på mig, göra si och så mycket eller på ett visst sätt annars är det ingen idé att göra det.
Allt eller inget alltid för mig och jag vill fortsätta vara en allt eller inget person jag måste bara hitta en lösning som funkar.
Här är vi påväg tillbaka till Åkerblads Gästgiveri