I vinterns mörker och brist på soltimmar så ökar nivåerna av hormonet melotonin i kroppen på dagen och studier visar att yoga skulle kunna vara en bra träningsform just i det avseendet:  

Den totala samhällskostnaden för depression i Sverige har fördubblats mellan 1997-2005 (från 16,1 miljarder till 32,9 miljarder kr per år) och är en av de viktigaste orsakerna till ohälsa och sänkt arbetsförmåga i hela världen (SBU2004).

För en god hälsa ska melatoninet vara lågt på dagen så att man är pigg – och högt på natten som ger djup sömn. Flera studier visar att melatoninhalten påverkas av yoga troligen för att blodcirkulation till tallkottkörteln ökar vid yoga och meditation. Yogaträning kanske balanserar denna rytm (Kasiganesan 2004, Carlson 2004) med en högre halt melatonin på natten. Tolley (2000) såg att melatoninhalten höjdes akut efter meditation, vilket resulterade i en ökad sömnkvalité och ett ökat välbefinnande.
  

Yogaträning inkluderar ofta inversioner och det finns studier som tyder på att dessa kanske kan påverka tallkottkörteln. Yogafilosofin har i årtusenden påpekat att just övningarna i bakåtböjningar har en antidepressiv och stimulerande effekt (McCall 2007). Shapiro (2004) spekulerar om detta kan bero på en mekanisk töjning av vagusnerven (…därmed en förbättrad autonom balans… Jacobsson 2007) vid dessa övningar. 

Källa: Svensk IdrottsMedicin 4/08 rubr. Yoga – effekt på hjärta, kärl, humör och melatonin, Maria Papp

En sammanfattning och tolkning av artikeln av Martin Augustsson